Det har jag verkligen förtjänat..
Jag är inte gjord av sten.
Jag ska fatta mig kort - jag ångrar allt.
Jag är numera en hatad människa, tydligen. Fan fan fan.. Det var ju inte såhär det skulle bli. Men jag lyckas som vanligt krossa hjärtan, suck. Det är ju inte som alla tror. Tror jag.. Saknad är en så fruktansvärt uttömmande känsla. Men nu får jag stå mitt kast, jag har bränt mina broar. Önskar bara att det inte var som det är. Skulle kunna göra nästan vad som helst för att få tillbaka allt. Men det är då det är för sent..
Känns så kämpigt att gå vidare med livet just nu. Allting är verkligen kaos. Men jag får väl ta en dag i taget.. Just nu sitter jag tryggt hos min skyddsling, men snart måste jag ta tag i allt. Fan.
Men människor dealar med sådant här varenda dag, så då borde jag kunna fixa det med, eller?
Aja. Nu ska jag städa sen ska jag ner till stan och träffa Virre och dricka coffee.. Det är en dag imorgon också, då ska jag sitta fastlimmad i telefon.
Lycklig?
Kommentarer
Trackback
