Född till tönt



Lyssnar på Kents Töntarna.
Min gud.
Första tonen letade sig rakt in i mitt hjärta. Resten bara fick mig att vilja smälta. Försvinna ut i kosmos. Implodera. Dansa på regnbågen.
Allt jag väntat på. Och mer.

Tack till älskling som hade laddat hem den och fixade in den på MP3an så fort jag kom hem från jobbet. Kärlek!

Grymt Kent-sound men det HÖRS verkligen att Familjen är involverad, hans beats är liksom omisskänneliga. Han var ju förband åt Kent på förra turnén och jag har sett honom ett par gånger, men tycker att det är lite för mycket out there i beat-experiment för mig.
Men detta. WOW.

Countdown till 6e nov. Om jag inte hinner få hem albumet innan dess.
Kent är tillbaka!!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0